Vad kan memer om Greta Thunberg berätta om tid och klimatfrågor? 

Memer om Greta Thunberg i sociala medier kan ses som ett sätt att uttrycka och symbolisera klimatfrågor. Forskaren undersökte hur dessa memer kan förstås i relation till tid. 

Introduktion

Har du sett ett mem som föreställer Greta Thunberg? Memer är avsiktligt humoristiska kombinationer av bild och text som ofta blir virala i sociala medier. I augusti 2018 satte sig den då 15-åriga Thunberg utanför riksdagshuset i Stockholm med en skylt med texten ”Skolstrejk för klimatet”. Året därpå nominerades hon till Nobels fredspris och inbjöds att tala vid Förenta nationernas klimatmöte i New York. År 2019 utsågs dessutom Thunberg till Person of the Year (Årets person) av tidskriften Times.  

I denna artikel analyserar jag hur memer som föreställer Greta Thunberg också handlar om tid och klimatfrågor. Klimatförändringar är kopplade till temporalitet, som inte bara handlar om klocktid utan också om hur tid upplevs och formas av samhället. Klimatfrågor är frågor om tid eftersom det vi ser i dag är konsekvenser av miljöpåverkan som skett för tiotals år sedan, samtidigt som dagens klimatpåverkan påverkar framtiden på sätt som är osynliga för oss.  

Jag påstår att memer inte bara är skämt, utan även ett sätt att kommunicera värderingar. Genom att analysera memer kan vi förstå hur klimatfrågor är komplexa frågor som både görs begripliga, förenklas och förvrängs i sociala medier.

Hur gjordes forskningen? 

Som forskare inom kulturvetenskaper är man intresserad av att förstå människor, samhällen och kulturer. Memer är intressanta för forskare eftersom de berättar något om kulturer och människors syn på och relation till samhället. En del forskare är dessutom intresserade av att studera hur memer handlar om kommunikation, hur de sprider idéer, eller hur memer har makt eftersom de är så populära. 

Memer är dessutom fyllda av symboler, vilket gör dem särskilt intressanta att studera för mig. För att analysera memer använder jag kultursemiotisk analys,1 som handlar om att studera kulturella tecken såsom symboler, bilder, ord och färger. När man studerar symboler kan man tänka att vissa kända verk fungerar som förebilder. Det samma gäller memer: ett mem blir viralt och andra bygger vidare på det. Men för att förstå ett mem behöver jag känna till förebilden och vad den symboliserar. Jag behöver dessutom granska varje detalj i bilden och varje ord och ta reda på vad de symboliserar för att förstå helheten. 

Jag har sökt mitt material genom sökorden Greta, Thunberg och mem i Googles bildsökning, sociala medierna Twitter, Reddit, Instagram, Facebook samt nätsidorna Know Your Meme och Make a Meme. Mängden memer är enorm, och av dessa har jag identifierat drygt fyrtio som på något sätt berör tid eller barndom i kombination med klimatfrågor. Av dessa koncentrerar jag mig särskilt på två memer i denna artikel. För att analysera mitt material använde jag särskilt ett begrepp som verktyg för att förstå mitt material: hemsökologi (på engelska hauntology). Med hemsökologi menas att flera tidslager kan existera samtidigt.2

Vad fann forskningen?

I min studie hittade jag många spår av tid som på olika sätt kopplas till klimatfrågor. Ett av dessa spår är ickelinjär tidslighet. Denna tidslighet innebär att tid inte ses som en rak linje där en sak leder till nästa. I stället kan olika tider påverka varandra på mer komplicerade sätt: dåtid, nutid och framtid kan blandas, överlappa eller påverka varandra samtidigt.  

Bild 1. I Greta Thunbergs originalbild från en tågresa har en man placerats i tågfönstret.  

Jag har hittat flera andra versioner där exempelvis fattiga barn redigerats in och kan se genom tågfönstret medan Thunberg sitter innanför och äter. I den version (Bild 1) som jag fokuserar på har någon redigerat in en nästan genomskinlig oidentifierbar vit medelåldersman med solglasögon och öppen mun. Att han gjorts genomskinlig gör att vi skymtar bakgrunden genom honom. Han blir ett spöke med ljusblå kragskjorta och breda hängslen som jag efter undersökningar hittat att kommer från ett företag som gör säkerhetsanordningar. Ovanför har upphovsmakaren skrivit ”Ancient ghost of old fossil industry haunts climate activist”. Med andra ord föreställer mannen ett forntida spöke från en fossilindustri. 

Eftersom det enligt begreppet hemsökologi existerar flera tidslager samtidigt, lyfts icke-linjär tidslighet och mångdimensionalitet fram. Dessutom har inte bara nutidens människor aktörskap, utan vi lever idag med ett spökande aktörskap från de som inte längre finns bland oss eller dem som ännu inte fötts. När jag analyserar memet genom hemsökologi förstår jag det som att klimatförändringar och klimataktivister hemsöks av tidigare politiska beslut. Fossilt bränsle får politiska konsekvenser för samtidens och framtidens klimat och dessa olika tidslager kan inte ses som separerade från varandra. 

Bild 2. Ett mem där upphovspersonen tagit ett foto på Greta Thunberg, ett citat från ett tal och lagt till egen text överst. 

Greta Thunberg har blivit en symbol för sin generation men får också utstå hat för att hon som icke-vuxen upptar för mycket plats. Under sitt tal vid FN:s klimatmöte år 2019 sa Thunberg: ”You have stolen my dreams and my childhood with your empty words. […] Entire ecosystems are collapsing. We are in the beginning of a mass extinction […], vilket kan äversättas till “Ni har stulit mina drömmar och min barndom med era toma ord. […] Hela ekosystem kollapsar. Vi är i början av massdöd […]. Början av citatet är något som används i många memer.  

Målet med detta mem (Bild 2), som använder ett foto på Greta Thunberg under sitt tal, är inte att uppmärksamma mottagaren på klimatfrågor, eller att porträttera Thunberg som en klimataktivist. Istället avbildas Thunberg som ett barn. Här anklagar hon sina föräldrar för att de stängt av nätet, medan andra exempel visar att hon är sur på sina föräldrar för att de köpt fel frukostflingor. En vanlig tanke i samhället är att dagens barn och unga är viktiga eftersom de formar framtiden och kan påverka jordens klimat. I memet finns däremot en motsatt idé: dagens barn och unga framställs som löjliga jämfört med tidigare generationer. I de memer jag har analyserat finns ofta populistiska politiska åsikter. Det här exemplifieras av klimatförnekelse, kvinnofientlighet och fördomar mot unga. Detta är också något som andra forskare har observerat när de analyserat hur Greta Thunberg framställs nätet.3

Till slut

Memer om Greta Thunberg synliggör inte endast åsikter om klimatet, utan också hur vi ser på barn, unga och tiden. I memerna blandas humor med kritik och ibland hån. De visar också hur unga som säger ifrån eller hörs kan väcka starka känslor. Samtidigt påminner dessa memer om att beslut från det förflutna påverkar klimatet i dag.

När jag studerat andra memer om Thunberg och klimatförändringar har jag hittat andra former av tid. Att forska handlar hela tiden om val och avgränsningar. Ingen forskare kan ta med allt. Samtidigt är det viktigt att forska om memer för att lära oss mer om människor och samhället vi lever i och därför hoppas jag att forskare också i framtiden ska vara intresserade av memer som forskningsmaterial.  


  1. Manner 2009. ↩︎
  2. Derrida 2003. ↩︎
  3. White 2021; Vowles & Hultman 2021. ↩︎