Skrivinstruktioner

Instruktionerna nedan gäller för Artiklar-serien. Du kan föreslå en artikel här. Du kan föreslå texter för serien Frågor om vetenskap direkt till chefredaktören.

  • Chefredaktören kontaktar dig om ditt artikelförslag godkänns (förslagsblanketten hittar du här). När ni har kommit överens om tidtabellen kan du börja skriva! 
  • Välj att skriva på finska eller svenska. Ifall du gör Träffa en forskare-besök på båda språken, publicerar vi även artikeln på bägge språk. I detta fall får du välja att antingen översätta artikeln själv eller låta tidningens redaktion göra översättningen. Om du översätter själv får du ett 50 euros översättningstillägg på skribentarvodet, som annars är 200 euro.
  • Artikeln ska grunda sig på en redan publicerad, referentgranskad artikel, men du kan enligt egen bedömning avvika från originalartikeln. Det viktiga är att försöka hålla sig till artikelns ursprungliga struktur, så att den vetenskapliga artikelns struktur och forskningsprocessens olika faser ska bli bekanta för eleverna. Tanken är att artikeln ska både popularisera vetenskap och berätta om hur man gör forskning.
  • Skriv i ”jag”- eller ”vi”-form.
  • Artikelns rekommenderade längd är ca 800–1000 ord.
  • Undvik komplicerade meningsstrukturer, fördela längre meningar i flera korta. Tonen får vara förklarande.
  • Undvik förklaringar i fotnoter eller inom parentes.
  • Artikelns delar (rubricerade som nedan):
    • Introduktion: Här berättar du kort vad texten handlar om och vilka frågor som du/ni ville besvara med hjälp av forskningen. I introduktionen är det även bra att motivera varför studien är viktig. Ett effektfullt sätt att börja är en dynamisk fråga riktad till målgruppen. Instruerad längd ca 120–300 ord.
    • Hur gjordes forskningen? I denna del berättar du om studiens metodologi, så gripbart som möjligt. Instruerad längd ca 140–170 ord.
    • Vad fann forskningen? I denna del berättar du om undersökningens resultat. Instruerad längd ca 250–500 ord.
    • Till slut: En kort och dynamisk avslutning. Här får man gärna reflektera kritiskt över forskningens begränsningar. Instruerad längd ca 60–100 ord.
  • Artikeln kan även vara en överblicksartikel, men även då vore det önskvärt att artikeln följde den tidigare presenterade strukturen. I metodkapitlet kan du till exempel beskriva praxisen kring överblicksartiklar i ditt forskningsområde. Ifall din föreslagna artikel inte passar in i den givna strukturen kan du i blanketten föreslå en lämplig ny struktur och möjliga preliminära rubriker.
  • Kom på en kort frågeformulerad rubrik för din text.
  • Vår chefredaktör sammanställer några frågor för eleverna i slutet av varje artikel. Medan du skriver ska du tänka på att man utgående från artikeln ska kunna svara på följande frågor: 1. Frågan i rubriken. 2. Hurdan metod användes i forskningen? 3. Hurdant material användes i forskningen?
  • Samla en ordlista på ca 5–10 ord i slutet av artikeln och ställ den i alfabetisk ordning. Dessa ord ska också markeras med fetstil då de för första gången nämns i brödtexten. En bra längd för en förklaring är ca 10–25 ord.
  • Chefredaktören skriver en kort ingress för din artikel. Du kan också skriva ingressen själv.
  • Skriv en kort, ca 40 ord lång författarbeskrivning om dig själv och lägg till den i slutet av artikeln eller skicka direkt till chefredaktören, riikka.hiltunen@yaf.fi.
  • I de slutliga, publicerade versionerna av artiklarna använder vi fotnoter. I den första versionen kan du dock ha referenserna inom parentes i brödtexten. Håll mängden källhänvisningar rimlig (ca 3-5 källor är en lämplig mängd)
  • Använd Chicago-referensstilen när du refererar till dina källor (se exempel nedan):

Berger, Peter L. ja Thomas Luckmann. Todellisuuden sosiaalinen rakentuminen: tiedonsosiologinen tutkielma. Övers. Vesa Raiskila. Gaudeamus, 1994.

McSweeney, Bill. Security, identity, and interests: a sociology of international relations. Cambridge University Press, 1999.

Parppei, Kati. “’A Thousand Years of History’:  References to the Past in the Addresses to the  Federal  Assembly  by  the President  of  Russia,  2000–2019.” I Reima Välimäki (red.), Medievalism in Finland and Russia: Twentieth-and Twenty-First-Century Aspects, 39–55 (2022). Bloomsbury.

Sivonen, Marja Helena ja Paula Kivimaa. “Securitization of Energy Transitions in Estonia, Finland, and Norway”. International Political Sociology. 18, nr 3 (2024). Tillgänglig: https://doi.org/10.1093/ips/olae017