Varför har olika artiklar olika förklaringar för samma termer?
När du läser Mene ja tiedä-tidningen kan du bli förbryllad över att forskarna definierar samma termer på olika sätt. En forskare som skrivit sin doktorsavhandling om att förklara termer berättar här varför det kan bli så.
Termer är byggstenarna för vetenskapligt tänkande: det är svårt att diskutera forskningsämnen utan exakta ord. En term definieras vanligen som en språklig symbol för ett fackbegrepp. Detta innebär att en term för det första är kopplad till ett fackområde. Området kan vara ett vetenskapsområde som fysik eller kulturforskning, men även branscher och hobbyer har sina egna fackspråk. Elmontörer, socialarbetare, fäktare och snookerspelare använder ord som vi kan förstå till fullo endast då vi känner till branschen, sporten eller hobbyn.
För det andra är en term ett ord eller en grupp av ord som fungerar som ett namn för ett begrepp, det vill säga en tankehelhet. Du kan iaktta skillnaden mellan en term och ett begrepp, till exempel med termerna symbios och samlevnad: de är två olika ord, alltså termer, men hänvisar till samma sak, alltså begrepp. En central egenskap för vetenskapliga termer är att de har en klar definition – de är alltså tydligt avgränsade. Hur kan det då vara möjligt att man i vetenskapliga texter använder samma termer med olika betydelser och förklaringar?
Termer uppstår alltid ur ett visst perspektiv
Nya vetenskapliga termer uppstår av många olika anledningar och på olika sätt. Forskning skapar ny kunskap och nya företeelser behöver nya namn. När en biolog upptäcker en ny insekt, eller en fysiker en ny partikel, namnges den med en term. Å andra sidan kan en ny term i sig göra en idé eller ett fenomen existerande, då man tidigare inte har kunnat tala om det. Den filosofiska termen utilitarism synliggjorde till exempel en ny tankeskola inom etiken, och litteraturvetenskapens finlandssvenska modernism gjorde det möjligt att förstå en viss litterär riktning.
Bekanta fenomen får ibland nya namn eller klassificeras utifrån perspektivet av ett visst vetenskapsområde. Till exempel i människans vardagstänk är solen, månen och stjärnor klart olika saker – de ser ju helt olika ut på himlen. Ur astronomins synvinkel är solen däremot en stjärna bland andra medan ljuspunkter som ser ut som stjärnor kan vara planeter, såsom planeten Venus, också känd som morgon- eller aftonstjärnan.Samma företeelser kan alltså klassificeras och namnges med en term på olika sätt, beroende på grunderna för klassificeringen och namngivningen. Till exempel kan vattenlevande organismer klassificeras enligt släktskap som djur, växter och svampar. Denna klassificering känner vi igen från vardagen. Inom marinbiologin klassificeras däremot vattenlevande organismer också efter levnadsvillkor, som i fördelningen mellan plankton, nekton och neuston. Exemplet visar oss att en term får sin betydelse i relation till andra termer: för att förstå betydelsen av plankton är det fördelaktigt att veta att det är plankton just i förhållande till nekton, neuston och andra dylika.
Termer är knutna till kontext och används alltid i ett visst sammanhang
Termer är knutna till ett visst vetenskapsområde och ofta även till en särskild forskningstradition eller tankeskola inom området. Om en språkvetare talar om figur och bakgrund, förstår en annan språkvetare att hen tillämpar kognitiv grammatik i sin forskning. Om någon i stället analyserar den ideationella metafunktionen i ett material, granskar hen språket utifrån den systemisk-funktionella lingvistikens perspektiv. På detta sätt avslöjar själva valet av term bakomliggande utgångspunkter och avslöjar mycket om forskningens karaktär för dem som är bekanta med området.
Svaret på frågan i artikelns rubrik kan vara att olika forskare och forskningstraditioner uppfattar samma term lite olika, beroende på deras utgångspunkter. Inom samhällsvetenskapen är termen klass central, men den används lite olika inom olika traditioner. Därför kan det vara nödvändigt att knyta termen klass till en viss tradition genom att definiera termens betydelse i den aktuella studien. Samtidigt vandrar termer mellan olika vetenskapsområden. Därför kan samma term ha helt olika betydelser, såsom termen valens: inom kemi syftar den på antalet bindningar en atom kan bilda, medan i lingvistiken, dit termen har lånats, betyder den ord som används med ett visst verb.
Samma term definieras och förklaras på olika sätt i olika sammanhang beroende på vad läsaren anses behöva veta. Om termen har en central roll i en forskningsartikel kan man ge mycket utrymme för en introduktion till termen i början av artikeln. Ibland förklaras en term däremot mycket kortfattat och i förbifarten, om den bara spelar en biroll i texten. Till exempel i början av denna artikel lade jag ner en hel del utrymme på att beskriva termen term, eftersom den står i centrum för hela artikeln.