Hur skyddas mänskliga rättigheter i klimaträttegångar? 

Det har hållits över 2000 klimaträttegångar världen över. I många av dessa försvaras mänskliga rättigheter. Artikeln berättar hurdana människorättsliga teman som har behandlats i klimaträttegångarna i Finland, Sverige och Norge.

Inledning

Klimatet bidrar till att bevara och reglera balansen mellan jorden och människans livsuppehållande element – luft, jord och vatten. Klimatförändringar är i sig naturliga, men efter den industriella revolutionen har de orsakats av människan och skapat globala problem. På grund av dessa problem har klimatförändringen blivit en viktig politisk och samhällelig fråga, som återspeglas nuförtiden också i rättspraxis.

Klimaträttegångar har blivit viktiga under de senaste åren på grund av klimatförändringens ökade betydelse. Antalet klimaträttegångar har ökat kraftigast efter olika internationella klimatavtal: det har redan förts sammanlagt över 2000 klimaträttegångar, som har behandlats av många olika domstolar. I många av dessa rättegångar spelar mänskliga rättigheter en viktig roll, eftersom klimatförändringen hotar dem på många olika sätt.  

I dagens värld är klimaträttegångar en viktig del av klimataktivismen. Många klimaträttegångar inleds av miljöorganisationer. Förutom dem har många rättegångar inletts av privatpersoner, som kan inleda rättegångar antingen på egen hand eller tillsammans med miljöorganisationerna. Miljöorganisationer och enskilda aktiva, miljömedvetna medborgare spelar således en viktig roll i att driva mänskliga rättigheter som är knutna till klimat och miljö.

I denna artikel analyserar jag de frågor kring mänskliga rättigheter som har uppstått under klimaträttegångar i Norden.

Hur gjordes forskningen?

Jag utförde forskningen genom att jämföra miljöorganisationernas klimaträttegångar i Finland, Sverige och Norge. I forskningen fokuserade jag på hurdana människorättsliga frågor som förekom i ländernas klimaträttegångar. Jag lyfte upp de mänskliga rättigheter, som behandlades  i klimaträttegångarna. Danmark och Island har inte haft klimaträttegångar där mänskliga rättigheter behandlas, alltså är alla nordiska länder inte med i forskningen.

Syftet med rättsjämförelse är att söka skillnader och likheter mellan lagstiftningen och rättspraxisen i olika länder. Med hjälp av mer djupgående forskning försöker vi förstå orsakerna bakom skillnaderna och likheterna. De kan bero på de jämförda ländernas historia, kultur och traditioner. Ibland beror likheterna och skillnaderna helt enkelt av en slump: något specifikt ämne har ännu inte behandlats i något land. I denna artikel förverkligade jag rättsjämförelsen genom att observera klimaträttegångar i Finland, Sverige och Norge och genom att granska hurdana människorättsfrågor som hade behandlats i dem.

Vad fann forskningen?

Forskningens resultat är dessa tre huvudobservationer:

1.  Det finns många utmaningar kring klimaträttegångar

Att påverka de mänskliga rättigheterna genom klimaträttegångar är rätt utmanande på grund av att det inte finns en tydlig rättslig definition för vad en klimaträttegång egentligen innebär. Klimaträttegångar kan beskrivas som domstolars förfaranden som behandlar rättsliga och fallspecifika frågor. För att bättre kunna hantera fenomen såsom klimatförändringen och förlusten av biologisk mångfald, vore det väsentligt att ha en noggrannare rättslig definition av klimaträttegångarna som behandlar klimatförändringen och fenomen relaterade till att anpassa sig till den.

Klimaträttegångarna har också några problem på grund av deras politiska karaktär. I litteraturen har klimaträttegångarna mot politiska aktörer kritiserats för att bryta mot principen om maktens tredelning, som är en grundläggande del av det demokratiska samhället. Finlands högsta förvaltningsdomstol (HFD) har konstaterat att tryggandet av barnens och kommande generationers grundläggande fri- och rättigheter utgör ett undantag. De problem som klimaträttegångarna orsakar för principen om maktens tredelning är därför inte betydelsefulla. Undantaget är viktigt eftersom klimatförändringen hotar många viktiga mänskliga rättigheter.

2.  I rättegångarna behandlas många slags mänskliga rättigheter

Klimatförändringen hotar livet. Till exempel i det viktiga fallet Urgenda i Nederländerna bestämdes att klimatförändringarna utgör ett hot mot rätten till liv. Denna rätt anses vara absolut. Frågan om rätten till liv visar hur miljöorganisationer och andra miljöaktivister kan fästa uppmärksamhet inte bara på miljö- och klimatskydd, utan också på viktiga mänskliga rättigheter. 

Barns, ungas och kommande generationers rättigheter är också viktiga i klimaträttegångar: på global nivå lyfts deras rättigheter fram allra mest. Då man skyddar barnets rättigheter är det viktigt att värna om barnens välbefinnande och särskilt rätten till liv och respekt för familje- och privatliv. Dessa rättigheter skyddas med artiklarna 2 och 8 i Europakonventionen. Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna är numera ”grönare”: i domstolens rättspraxis finns det många fall där miljöärenden har behandlats.

Barns, ungas och kommande generationers rättigheter skyddas också med FN:s konvention om barnets rättigheter från 1989. I Finland har barn och unga besvärsrätt i klimatsaker enligt klimatlagen. I Finlands första klimaträttegång (HFD 2023:62) betraktades klimatförändringen hota nuvarande och kommande generationers levnadsvillkor på jorden. I Finland pågår för tillfället en ny klimaträttegång som har inletts av miljöorganisationer.

Tryggandet av rätten till en ren, hälsosam och hållbar miljö är också en betydelsefull del av klimaträttegångarna. Klimaträttegångar som åberopar rätten till en hälsosam miljö är mer typiska i det globala syd, men de har också tagits upp i Norden. Rätten till miljö lyftes fram också i Finlands första klimaträttegång.  

Andra viktiga mänskliga rättigheter som kan skyddas i klimaträttegångar är rätten till hälsa, arbete, egendom och rätten till mat, vatten och boende. Hittills har de nordiska länderna dock inte haft rättegångar där dessa rättigheter åberopats i första hand.

En separat människorättsfråga som påverkas av klimatförändringen är urfolkens rätt till en traditionell livsstil. Klimatförändringen medför utmaningar också för samernas traditionella livsstil. Många miljöaktivister med samisk bakgrund har därmed varit involverade i norska klimaträttegångar om oljeborrning. 

3.  Det är svårt att hålla företag ansvariga för klimatöverträdelser

I klimaträttegångar mot företag är det svårt att ta upp människorättsfrågor. Traditionellt har endast statliga aktörer varit ansvariga för de mänskliga rättigheterna. Fastän företag ignorerar människorättsfrågor, är den internationella människorättslagstiftningen i regel förpliktande för staten, inte företag.   

Detta kan anses vara en betydande brist i klimaträttegångar. Företagen står för merparten av de globala utsläppen av växthusgaser trots att de är skyldiga att i sin verksamhet beakta de klimatkonsekvenser som den medför. Antalet klimaträttegångar som inletts mot företag har ökat under de senaste åren. Med tanke på helhetsbilden borde man i framtiden bättre kunna åberopa också människorättsfrågor i klimaträttegångar mot företag.

EU:s direktiv om företagsansvar har medfört en positiv förändring i hur mänskliga rättigheter beaktas i klimaträttegångar. Direktivet omfattar både miljöansvar och mänskliga rättigheter och stödjer bland annat övervakandet av företagens ansvarsfullhet inom Europeiska unionen. Detta innebär att i fortsättningen har miljöorganisationer och enskilda medborgare bättre möjlighet till ansvarsutkrävande mot företag i frågor som klimatförändringen och mänskliga rättigheter.

Till slut

Utgående från forskningen kan vi konstatera att mänskliga rättigheter lyfts upp allt mer i klimatfrågor. Detta visar att man satsar på klimatskyddet särskilt utifrån människans behov. Eftersom klimaträttegångarna är ett ganska nytt tema, kan deras växthusgasminskande effekt och deras betydelse för tillgodoseendet av de grundläggande miljörättigheterna analyseras i större utsträckning först på längre sikt. Däremot kan vi redan förstå att klimaträttegångar är en viktig del av miljö- och klimatskyddet.