Är unga inte politiskt aktiva – eller aktiva på annat sätt?
Politiskt deltagande är en grundläggande del av demokratin och kan uttryckas på många olika sätt, inte bara genom att rösta. I denna studie undersökte forskaren hur politiskt deltagande skiljer sig mellan generationer i Finland och vilka faktorer som påverkar deltagande utanför valen.
Introduktion
Politiskt deltagande är en av demokratins grundpelare. När medborgarna frivilligt deltar i politiken bidrar det till demokratins legitimitet – det vill säga att folket accepterar systemet – något som odemokratiska statsskick ofta saknar. Därför har det väckt oro bland forskare och i medier att yngre generationer ofta inte röstar i valen.1 Om unga inte engagerar sig i politiken kan demokratins fortsatta existens hotas, eftersom vårt representativa demokratiska system förutsätter aktivt deltagande av medborgarna.
Oron kan dock vara överdriven. Det politiska deltagandet handlar inte bara om att rösta i val. Det finns flera olika sätt att delta i politiken, även mellan valen.2 Forskning visar dessutom att vissa typer av politiska aktiviteter mellan valen särskilt tilltalar yngre medborgare.3
De traditionella formerna av politiskt deltagande är kopplade till den formella politiken, såsom val, politiker och politiska partier. Dessa kompletteras i dag av nyare former av deltagande, exempelvis politisk konsumtion, där man undviker att köpa produkter av etiska eller politiska orsaker (bojkot). Eller att använda sociala medier till att sprida politiska budskap. Dessa aktiviteter är mera flexibla än det traditionella deltagandet, men deras roll i den representativa demokratin är inte lika självklar, och det är oklart om de ger samma möjlighet att påverka politiken.
Ofta antas att unga föredrar dessa nyare former av deltagande, men orsakerna till skillnaderna mellan generationer är ännu oklara. Beror det på ungas bristande kunskap om hur man ska delta i demokratin, eller på missnöje med de traditionella möjligheter som systemet erbjuder?
För att ta reda på detta undersöker vi skillnader mellan generationer i politiskt deltagandet utanför val, och varför människor deltog i olika politiska aktiviteter i Finland under åren 2007–2019.
Hur gjordes forskningen?
Som datamaterial använder vi enkätundersökningar som Finlands valforskningskonsortium har genomfört efter varje riksdagsval sedan 2007. Dessa enkätundersökningar ger en inblick i hur befolkningen upplever valrörelsen och vilka frågor som är viktiga för dem i samband med valen. De ger också information om hur aktivt människor har deltagit i olika politiska aktiviteter mellan valen.
Vi undersöker skillnader i det politiska deltagandet mellan fem generationer (födelseår i parentes): Generation Z (1995–2002), Millennials (1980–1994, benämns ofta Generation Y), Generation X (1965–1979), Baby Boomers (1945–1964), och Traditionalister (1944 eller tidigare). Indelningen i olika generationer är delvis godtycklig, men överensstämmer i stort med tidigare forskning. Materialet har dock vissa begränsningar, eftersom relativt få från Generation Z har haft möjlighet att delta i enkätundersökningarna.
För att studera deltagandet över tid fokuserar vi på nio politiska aktiviteter: partiaktiviteter, kontakta politiker, föreningsaktiviteter, skriva under upprop, delta i demonstrationer, bojkotta produkter, medvetet köp av produkter, diskutera politik online och stöda ett medborgarinitiativ. Dessa aktiviteter omfattar både traditionella och nyare former av politiskt deltagande, vilket möjliggör att identifiera skillnader mellan generationerna.
När vi undersöker varför människor deltar i politiska aktiviteter fokuserar vi på partiaktiviteter, demonstrationer, diskussioner online och stöd för medborgarinitiativ. Vi jämför generationerna utifrån fyra centrala attityder som påverkar deltagandet. För det första tittar vi på politiskt intresse, alltså om man följer med i politiken. För det andra tittar vi på två ideologiska dimensioner som fångar upp skillnader i åsikter om politiska sakfrågor: 1) Den traditionella vänster-höger ideologiska skalan indikerar synen på ekonomiska frågor och 2) en kulturell dimension benämnd GAL-TAN som indikerar skillnader i synen på globalisering, invandring och miljöfrågor. Till slut tittar vi på nöjdhet med demokratin som visar om det är missnöje som mobiliserar.
Vi använder olika statistiska metoder för att mäta sambanden och avgöra om skillnaderna vi ser är slumpmässiga eller sannolikt gäller för hela befolkningen.
Vad fann forskningen?
Resultaten tyder på att det finns viktiga skillnader mellan generationerna i det politiska deltagandet.
Äldre generationer deltar i högre grad i de mer traditionella politiska aktiviteter, som partiaktiviteter och att kontakta politiker. Den totala aktivitetsnivån i dessa aktiviteter är dock på en relativ låg nivå bland alla generationer.
De yngre generationerna, Generation Z och Millennials, använder i högre grad nyare sätt att delta. De skriver under medborgarinitiativ, diskuterar politik online och uttrycker sina politiska åsikter genom politisk konsumtion, både genom bojkott och ”buycott”, vilket betyder att medvetet köpa produkter av etiska eller politiska orsaker.
Är de ungas förändrade deltagande då ett uttryck för missnöje med den existerande demokratin? Resultaten tyder inte på att detta är fallet. Det är svårt att hitta entydiga resultat i materialet mellan de fyra centrala attityder och deltagandet i partiaktiviteter, demonstrationer, online-diskussioner och medborgarinitiativ. Detta är delvis på grund av att relativt få deltagare i undersökningarna hör till Generation Z, vilket innebär att vi inte kan dra säkra slutsatser om skillnader i vilka faktorer som mobiliserar olika generationer.
Trots detta finns det några resultat som är värda att uppmärksamma. Politiskt intresse mobiliserar alla generationer. Resultaten för de ideologiska dimensionerna är oklara, vilket antagligen beror på att de som har mera extrema åsikter åt båda hållen tenderar att vara mera aktiva. Det finns inget som tyder på att yngre medborgare mobiliseras av missnöje. Däremot framstår missnöje i högre grad som en mobiliserande faktor bland Generation X.
Till slut
Politiskt deltagande är av avgörande betydelse för demokratin. Det är viktigt att medborgarna är aktiva och på olika sätt försöker påverka politiken. Våra resultat visar att unga inte nödvändigtvis är mindre aktiva i politiken, utan att de är aktiva på ett annat sätt än äldre generationer. Samtidigt tyder resultaten på att detta varken innebär politiskt ointresse eller missnöje med hur demokratin fungerar bland de yngre generationerna. För att politiker ska kunna beakta ungas intressen är det därför viktigt att de är medvetna om att medborgarna uttrycker sina politiska åsikter på olika sätt.