Varför läsa vetenskapliga artiklar?
Att läsa vetenskapliga artiklar kan vara både långsamt och krävande. Unga vetenskapsakademiens koordinator för vetenskapsfostran reflekterar här över varför det ändå är värt besväret.
I dagens värld finns det en oändlig mängd intressant läsning. Varje dag publiceras fler texter på internet än vad en människa hinner läsa under en hel livstid. Det finns nöjesnyheter, bloggar, forum och nyhetssajter. Det finns också många olika typer av vetenskapliga texter: förutom rent vetenskapliga artiklar finns det gott om populärvetenskapliga nyheter och artiklar, som grundar sig på vetenskapliga texter. Att läsa vetenskapliga artiklar är mer utmanande än att läsa nyhetsartiklar, men det kan även vara mycket givande.
Från vetenskapliga artiklar får du aktuell och tillförlitlig information. Innehållet är producerat av experter och ofta referentgranskat av andra. I artiklarna används de bästa metoderna inom varje forskningsfält för att samla in och utvärdera data. Vetenskapliga artiklar ger, förutom tillförlitlig information, förståelse för hur den vetenskapliga processen fungerar. Med hjälp av dem kan du få en bättre förståelse för till exempel samhället, medicin, biologi eller jämställdhet mellan könen. Ofta är olika läroområden kopplade till varandra; genom att förstå psykologi kan du också få en bättre förståelse för samhället – och tvärtom. Att läsa vetenskapliga artiklar utvecklar det kritiska tänkandet, eftersom författarna alltid måste noggrant motivera varför de har valt just den metod och det material som de använt.
Forskare måste ofta fundera över de etiska aspekterna av sin forskning, något som lätt förbises av dem som inte är insatta i ämnet. Fastän vetenskapen ofta har ett ädelt mål att sträva efter sanning, kan forskning ha negativa konsekvenser. Bland annat inom medicin och psykologi måste man tänka på hur experimentet påverkar deltagarna. Forskare måste öppet berätta hur de har hanterat etiska frågor under datainsamlingen. Genom att läsa vetenskapliga artiklar kan du alltså lära dig att se saker ur fler perspektiv än vad du vanligtvis gör. Vetenskapliga artiklar kan inte heller påstå sig leverera absolut slutgiltig kunskap; forskare måste vara öppna om forskningens svagheter och redogöra för hur framtida forskning kan bidra till ännu bättre kunskap i ämnet.
När du läser vetenskapliga artiklar är det bra att studera hur forskarna argumenterar för sina slutsatser. Argumentationstekniker är universella verktyg för tänkande och har diskuterats ända sedan Antikens Grekland. I Antikens Grekland ansågs talarens trovärdighet bero på tre faktorer: talarens karaktär (ethos), förmågan att väcka känslor (pathos) och förmågan att vädja till publikens förnuft (logos). Oavsett vilket yrkesområde du väljer i framtiden, är förmågan att argumentera på ett övertygande sätt alltid värdefull. Att vädja till förnuftet är särskilt viktigt när vi strävar efter att skapa förändring.
Genom att följa den vetenskapliga diskussionen kan du förstå vilket håll vi rör oss i teknologiskt, kulturellt, samhälleligt och ur ett miljöperspektiv. Detta hjälper dig att förbereda dig för framtiden, och kan till och med ge dig en inblick i vilken typ av affärsverksamhet eller yrkeskompetens som behövs för att möta framtidens utmaningar. När du når den punkt i livet där du har en yrkesidentitet – utövar ett yrke och arbetar med tillämpande uppgifter inom branschen – ger vetenskapliga artiklar dig de senaste insikterna från ledande forskare inom ditt fält. Genom att lära dig att läsa vetenskapliga artiklar effektivt kan du snabbt samla på dig värdefullt humankapital, som du kan dra nytta av i både arbetslivet och i det privata. Om du vill arbeta med samhällelig påverkan, till exempel inom politiken, är det mycket värdefullt att kunna samla in forskningsbaserad information och identifiera den mest centrala kunskapen för samhällsproblemet i fråga. I bästa fall kan läsningen av vetenskapliga artiklar också lära dig något om dig själv. Det kan ge dig en djupare förståelse för vem du är, varför du agerar som du gör och vilken grupp du tillhör. Det kan göra livet meningsfullt och ge dig en känsla av syfte, som går långt bortom enstaka fakta.
Tidningen Mene ja tiedä publicerar sammanfattade versioner av redan publicerade vetenskapliga artiklar. Den är inte en lärobok som ger svar på alla grundläggande frågor. Däremot presenterar den vetenskapligt tänkande och forskningsprocessen genom olika exempel. Genom att läsa tidningen kan du få en bättre förståelse för hur forskningsresultat slutligen hamnar i läroböcker.
Vetenskapliga publikationer är vanligtvis upp till 15–30 sidor långa, men artiklarna i Mene ja tiedä är endast cirka 2 sidor. Dessa artiklar är tänkta som en övning för att läsa längre vetenskapliga texter. Det tar tid för den vetenskapliga läsförmågan att utvecklas och mogna. Att läsa dessa texter är svårt för de flesta, men genom att vänja dig vid dem kan du så småningom lära dig att läsa dem och hitta ett effektivt sätt att plocka ut den information du behöver.
Om du blir intresserad av att läsa mer om ett ämne, kan du alltid ta en titt på den ursprungliga artikeln och ta nästa steg på din resa mot en starkare vetenskaplig läskunnighet.