Hur kan vetenskap göra skillnad?

Vetenskap är aldrig helt isär från samhället och också politiskt beslutsfattande torde utnyttja forskningsbaserad kunskap. Hur ser förhållandet mellan vetenskap och beslutsfattande ut? Hur kan en enskild forskare gå till väga för att få väsentlig forskningsbaserad kunskap förmedlat hela vägen till politikerna?

När du handlar i en mataffär kan du lägga märke på hjärtmärket på ett margarinpaket. Märket berättar om att margarin är ett hälsosamt val i förhållande till andra produkter i samma produktgrupp. För att ett livsmedel ska få hjärtmärket måste det uppfylla vissa kriterier, baserade på forskningsbaserad kunskap. Märket har tagits i bruk eftersom forskning har breddat vår kunskap om näringsvärden i livsmedel och deras inverkan på vår hälsa.

I vårt samhälle finns otaliga andra fenomen och problem som kräver vetenskap och forskarnas expertis för att förstås. Till exempel skulle Helsingfors luftkvalitet inte vara på sin nuvarande nivå utan vetenskap. Forskning har visat att luftföroreningar är skadliga för städernas invånare. Utgående ifrån denna kunskap har man kunnat fatta beslut som minskar på luftföroreningar, så vi kan andas ren luft också i städer.

Alltid utnyttjar vi ändå inte vetenskaplig kunskap så mycket som vore möjligt. Orsaken kan till exempel vara ekonomiska eller politiska intressen som prioriteras före vetenskaplig kunskap i beslutsfattandet. I samband med att mängden information ökar kan det också bli svårare för beslutsfattare och tjänstepersoner att hitta relevant vetenskaplig kunskap om det aktuella ämnet.

För att forskningsbaserad kunskap ska nå beslutsfattarna bör universitet, forskningsenheter och andra organisationer som bedriver forskning satsa på den forskningsbaserade kunskapens genomslag.

Vilken roll spelar forskningsbaserad kunskap i beslutsfattande?

Vetenskap hjälper oss att förstå världen, dess problem samt hur och varför världen fungerar som den gör. Oberoende, forskningsbaserad kunskap främjar inte någon enstaka parts intressen. Forskningsbaserad kunskap är referentgranskad, alltså har externa forskare evaluerat dess trovärdighet.

Forskningsbaserad kunskap har till exempel avslöjat att CFC-föreningar orsakar ozonhål, vilka i sin tur ökar prevalensen av hudcancer. Dessa föreningar, som användes särskilt i kyl- och frysskåp, förbjöds i Montrealprotokollet år 1987, varefter användningen av föreningar som skadar ozonlagret har minskat.

Forskningsbaserad kunskap berättar inte direkt vilka åtgärder beslutsfattarna borde vidta till exempel för att bekämpa klimatförändringen. Forskningsbaserad kunskap kan ändå öka förståelsen för vilka saker som påverkar klimatförändringen i bakgrunden samt vilka konsekvenser klimatförändringen har. Med hjälp av vetenskap kan vi också evaluera effekterna av potentiella lösningar.

Alla politiska beslut är i grunden val mellan värderingar. Vetenskaplig kunskap är en del av beslutsfattarnas helhetsbedömning, utifrån vilken beslut fattas. Utnyttjandet av forskningsbaserad kunskap förbättrar förutsättningarna att förstå effekterna av olika åtgärder – vilket ökar sannolikheten att nå önskade resultat.

Hur kan en forskare påverka?

Forskare kan agera som experter i förberedelsegrupper för nya lagar och kan också höras av riksdagens utskott. Forskare kan skriva direkt till politiker, möta dem i person eller ge utlåtanden till lagförslag. Med dessa handlingar kan forskaren framföra sin forskning till beslutsfattare och skapa kontakter till dem.

Allmänheten läser ändå inte forskningslitteratur. En forskare som vill ha bredare synlighet behöver därför vetenskapskommunikation, såsom populariserade skriftliga material, videor eller poddar. Forskaren kan skapa synlighet för sitt arbete också genom en aktiv närvaro på sociala medier, genom att ge intervjuer till pressen eller genom att delta i televisionens aktualitetsprogram.

Det är svårt att påverka ensam, alltså lönar det sig för forskare att slå ihop sina krafter med andra forskare eller organisationer som arbetar med liknande teman. En naturforskare kan till exempel samarbeta med miljöföreningar. En lämplig samarbetspartner kan också vara en vetenskapsförmedlare, som för ihop forskare och beslutsfattare.

I sin simplaste form kan forskaren påverka till exempel genom att diskutera det egna forskningsområdet tillsammans med släktingar i kaffebordet på en studentfest. Det är bra att komma ihåg att i en demokrati är vi alla beslutsfattare.